Vaknade upp vid tio tiden av att mormor kom hem hit och skulle 'ta hand om mig idag', eftersom att jag råkat på en rätt ''allvarlig'' öroninflammation. haha skrattar så åt detta, käkade pencillin och var sjuk som en hund för två tre veckor sen och nu är det dags igen att käka pencillin fyra gånger om dagen denna gång sist var det tre. Blir tokig får jag aldrig bli frisk? Det rinner blod och var ur ena örat och var eller något annat genomskilnigt genom andra örat, jag hör inte ett skit pågrund av allt var och att jag måste lägga salva i örat för att det inte ska torka ut(??!?!?!?!?) och spricka eller svullna upp osv.

I lördags tog cancern min morfars liv. Han hade varit stark så länge och stått upp så länge och kämpat mot detta som hände. Det som inte fick hända. Det är så hemskt att det finns en sån sjukdom som verkligen äter upp en människa innifrån, det gör så ont nu och kommer göra ont imorgon också i både mig och de närstående till min morfar. Han förtjänade att leva föralltid för han var en sån vacker människa både in och ut. Som jag skrev så kommer det vara jobbigt nu och en framtid framöver men jag kräver inte att han skulle leva vidare, det blev tillslut för mycket för han att klara av och det jag kräver är att man en dag finner ett botemedel mot den sjuka sjukdom. För den har inte rätten att bosätta sig i en människas kropp och förstöra ens liv! Jag hatar cancer.